måndag 14 mars 2011

Dagens insikt.

Det finns tydligen människor som aldrig läser om böcker. De resonerar som så att har man läst den så har man läst den och varför skulle man göra det igen?

Jag är en sån som läser om böcker, ideligen. Det är ju som att äta en favoriträtt; man vet att det är bra men man kommer inte ihåg exakt hur bra. Sen visst, vissa böcker har jag läst så ofta att jag kan dem utantill (Lilla huset på prärien-serien typ) och andra har jag läst igen bara på grund av brist på nya böcker. Men som princip: varför skulle man inte läsa om? 

Jag har förvisso en bok som jag inte vågar läsa om. Den var så vacker när jag läste den, det var mer än en bok, det var en läsupplevelse. För att vara klyschig. Och jag som egentligen inte gillar poetiskt språk och finstämdhet vågar inte läsa om den av risk för att bli besviken. "Nu vill jag sjunga dig milda sånger" av Linda Olsson.. Ja men ni hör ju på titeln att den är poetisk och fin. Inte min stil alls. Ändå - vågar inte läsa om den ens.

Nu funderar jag på att ägna de dagar jag går på övertid åt att läsa om min samling Lottaböcker. Det tar ungefär 30 minuter att läsa en bok, perfekt! När samlingen är utläst återigen så kanske ungen är redo att komma ut. Man kan ju alltid hoppas.

5 kommentarer:

Malin sa...

Jag har aldrig förälskat mig i en "vuxenbok" så pass mycket jag läst om den, men mina favoritbarnböcker tröttnar jag aldrig på att läsa. Vi fem, Lotta- & Bonnieböckerna och Harry Potter-serien etc kan läsa om och om igen. Mina Lilla Huset på Prärien-böcker är så sönderlästa att pärmarna ramlat av. Min dotter är förresten döpt efter just Laura Ingalls, så det är ju ett tips om ni ännu inte kommit på ett namn.

Ellen sa...

Malin - jag ville gärna ha Laura, men tyvärr stötte jag på patrull. Min man förstår inte alls Laura Ingalls storhet.

Unknown sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
presens sa...

Jag har inte vågat läsa om "Strändernas svall". Jag älskade den så mycket att jag inte vill förstöra känslan. Jag läser inte om dåliga böcker eller deckare utan annat värde, men annars är det ju som att hälsa på gamla kompisar.

Kerstin sa...

Jag håller med dig Ellen, den boken är verkligen fin. Inte min stil heller men jag tyckte också den var jättebra.