onsdag 11 maj 2011

Björklund och de eviga dumheterna

"Skolkare blir oftare kriminella" hojtar Björklund. Därför ska frånvaron skrivas in i betyget från och med årskurs sex. Björklund tycker så klart att det här är nästan lika upphetsande som att få aga bråkiga elever med ett björkris, och säger:

"– Skolk är i högsta grad ett riskbeteende. En del av de som börjar skolka är den grupp som så småningom får andra problem. Skolkarna som grupp blir oftare kriminella och hamnar oftare i missbruk av till exempel alkohol."

Jag vet inte riktigt hur han tänker? Eller vilken värld han lever i? Jag har liksom svårt att se följande scenario:

Axel är 15 år och skötsam. En dag orkar han bara inte med mattelektionen, utan bestämmer sig för att gå ner på stan istället. Väl där så stöter han på en snygg, men väldigt rebellisk kille. Han är läcker i en afghanväst och har lockigt hår. Han visar Axel en helt ny värld, med såpbubbleblåsande vänner, härliga sånger om diverse stjärnfigurer och så röker de hasch. Detta leder till att Axel aldrig mer går tillbaka till skolan, utan han dras istället med på vilda upptåg med mer medryckande sånger och hasch och långt hår.

Eller näe. Så är det ju så klart inte. Troligare är det väl att de som skolkar mycket har en problematik som leder till skolkningen. Vilket gör att ja, skolkare blir kanske oftare kriminella. Men skolkningen var ju bara ett symptom på det problem som ledde till kriminaliteten. Ännu en gång har jag lite svårt att följa Björklunds tankegångar (och tack och lov för det, annars skulle jag nog bli vettskrämd). Är det särskilt troligt att de som har någon slags problematik och därför struntar helt i skolan ska ändra på sig för att deras slutbetyg annars får frånvaron noterad? Really?

För övrigt så behöver ju skolk inte betyda något negativt alls för många. Typ undertecknad som nog inte var närvarande många timmar i årskurs tre i gymnasiet. Kurserna var för lätta, jag var uttråkad, jag var nykär, jag hade viktigare saker för mig. Eftersom jag ändå fick högsta betyg i alla kurser det året känns det inte som att skolkningen var ett stort problem.

Förutom för Björklund då. Han kanske är rädd att jag ska börja dansa på bord och sjunga om min härliga kropp helt plötsligt?

14 kommentarer:

OnewayCommunication sa...

Yey! Superbra inlägg. Remove the symptom but not the cause? Väldigt smart, Björkis. Strutspolitik.

Pluggis sa...

När jag gick i gymnasiet hade vi en klassbok där varje elevs närvaro noterades, vid varje lektion. Mina frånvarotillfällen står i mitt gymnasiebetyg. För mig var detta alltså ett "gammalt system" som jag inte ens visste hade ändrats. Jag tog studentexamen för drygt 15 år sedan. Jag pluggade extremt mycket i gymnasiet, samtidigt som jag hade lätt för mig i många ämnen. Jag gick ut med toppbetyg, fick gå upp på scen framför hela skolan på examen, för jag var bland de absolut bästa. Och just det ja, jag skolkade ju också ibland. Ibland orkade jag inte vara bäst, helt enkelt. Jag orkade inte vara där. Trots att frånvaron alltså noterades och registrerades i betyget skolkade jag ibland. Samtidigt som jag fick högsta betyg i hela skolan och 15 år senare inte har blivit kriminell.

Karl sa...

Väldigt bra inlägg!

Malinka sa...

Det bästa med Björklund är ju ändå hans totala övertygelse om att han har rätt och alla andra har fel. Som när samtliga (tror jag) remissinstanser, inklusive Skolverket, dömer ut förslaget, då är det dem det är fel på!

Jag tycker mig också minnas några slags noteringar om frånvaro (gymnasiet i slutet av åttiotalet), men inte huruvida de hamnade i betyget eller bara redovisades på något sätt. Eller skulle ha redovisats, för skolan jag gick i var helt uppochnedvänd på grund av en oduglig rektor som låg i fejd med lärarkollegiet – ja, han föraktades nog av alla, från studierektor till vaktmästaren och lokalvårdarna – så en massa sådana fluffelifluffdetaljer som elevernas närvaro hamnade i bakgrunden. Eleverna uppmärksammades endast när de bombhotade skolan för att slippa göra fysikprov.

Ah Björklund! DET var tider, det!

Manne sa...

TACK För rubriken!

Har Björklund någonsin haft en enda vettig argumentationslinje där p+p=q och där inget av p:na är taget ur luften?

Anonym sa...

Ja han är verkligen ute och cyklar. Och vad säger att man hämtar in mer kunskap om man har en närvaro på 100% men ingen drivkraft när man väl är på lektionen? Kanske dags, som du säger, att kolla upp vad frånvaron beror på för inte fan blir en elev bättre på matte för att den går på alla lektioner. GRR!

Jenny i Malmö sa...

Mina frånvarotimmar finns inskrivna i mitt slutbetyg från gymnasiet (tog studenten 1995).
Jag hade rätt hög frånvaro men INGEN har någonsin frågat efter den uppgiften.

Vad har man gymnasiebetygen till bortsett från att söka vidare på dem? Det står även inskrivet vad jag skrev mitt specialarbete om. Kan avslöja att omvärldens intresse har varit måttligt även i den frågan... ;)

Anonym sa...

I Björklunds värld skolkar människor p g a brist på disciplin. Jag skolkade massor därför att jag mådde dåligt och fick ångest av att gå i skolan, gissningvsis är jag inte den enda. Men Björklund kan inte förstå, och att se till fenomenets djupt är för avancerat för honom.

Ellen sa...

Allt är väl för avancerat för Björklund? Allt utöver "öh... inför hårdare regler... öh... betyg... öh... gärna aga också". Gud vad jag avskyr den människan.

emmaw sa...

Men... bortsett från att jag inte heller tror att man kommer åt kriminaliteten på det sättet, finns det något skadligt i att redovisa ogiltig frånvaro i terminsbetyget (eller studieplanen)? För det är ju det det handlar om, inte slutbetyget vad jag förstår. Hos oss kan varje förälder logga in och kontrollera sitt barns frånvaro redan nu. Elever under 18 får inte själva anmäla frånvaro utan det måste anmälas eller styrkas i efterhand av en förälder. Jag ser inte riktigt problemet med det.

Cilla sa...

Alltså. Jag känner mig kluven. Att påstå att skolkare oftare blir kriminella är ju bara veritabelt skitsnack, men jag är gymnasielärare och jag VET hur det ser ut i skolan. Det är fanimig inte lätt att försöka upprätthålla någon slags ordning och planering när 2/3 av en klass är borta stup i kvarten.

Tyvärr så har vi lärare inte riktigt några medel att ta till för att komma åt skolkningen. I mitt fall VET jag att det inte beror på att jag är en dålig lärare. Det går tillochmed rykten på stan om att jag är den bästa läraren i kommunen (och det är faktiskt inte jag som startat det...). Lik förbannat dyker inte eleverna upp. Alldeles för många av dem är curlade och vet att det löser sig på nåt sätt ändå, mamma och pappa fixar. Skit i att de inte får slutbetyg och inte lär sig ett jota. Och att lära sig ta ansvar finns inte ens med i deras världsbild.

Missförstå mig inte. Jag älskar mitt jobb och alla fantastiska tonåringar jag får ha runt mig (även de som skolkar. Väldigt få elever är raktigenom fruktansvärda) men att sitta flera timmar och försöka knåpa ihop uppgifter och information som eleverna måste ha, och har rätt till, bara för att de väljer att fastna i rökrutan eller gå och käka glass istället för att gå på lektionen, är inte särskilt kul.

Men som skrivits tidigare, frånvaron skrivs endast in i terminsbetygen och kommer inte att vara tillgänglig för framtida arbetsgivare.

Och gällande betygssystemet som varit så vet jag ingen lärare som tycker att det har funkat. Men till hösten kommer det nya läroplaner och skollagar, och med det följer ett nytt betygssystem som förhoppningsvis (och från vad jag sett verkar det vara så) kommer att vara mer rättvist och lättolkat än det gamla.

sillan sa...

men shit. så du menar att om man inte kan bota orsaken så ska man skita i att göra nåt åt symptomen också?
nu har jag också svårt att följa björkarns tankegångar oftast, men det här tycker jag är bra faktiskt. om det blir konsekvenser av skolk så är det ju faktiskt mindre troligt att folk gör det. och ett vanligt fenomen i din blogg är att du bara tar upp extremiteterna. nä, det kanske inte hjälper de som aldrig går till skolan och skiter i allt ändå. men det tycker inte jag är ett argument för att inte ställa några som helst krav på dem.
jag var som du på gymnasiet, jag kunde ändå allt och hade "viktigare" saker för mig. men för det första är det inte så många som varken redan kan allt eller som skiter i allt. de flesta hamnar där emellan nånstans, och för det andra - sen när man kommer ut i arbetslivet så hjälper det liksom inte hur skitbra man än är på jobbet, om du skiter i att gå dit får du knappast behålla det. Varför ska man kunna få högsta betyg i ett ämne om man inte ens behagar att dyka upp? DET är sjukt tycker jag.

Ellen sa...

Det finns massor av kritik av det här förslaget, vill man läsa mer om det är det bara att läsa om varför till exempel skolverket tycker att det är fel.

Det är verkningslöst, det är vi ense om. Vad syftar det då till, förutom att återigen vilja stämpla, hota eller skrämma ungdomar och barn? Jag röstar för morot, inte piska - anyday of the week.

Och varför ska man inte kunna få högsta betyg i ett ämne om man inte är där? Betyget ska grunda sig på dina kunskaper. Du ska kunna uppfylla de mål och kriterier som finns för det betyget. Är det då nödvändigt att vara där även om man redan gör det? Det går ju att tenta av vissa kurser, ska man då inte heller kunna få högsta betyg? Varför ska gymnasiets betygsättning var avhängigt närvaro när högskolans och universitetens inte är det?

Om man nu tycker att en diskussion i grupp är nödvändigt för betyget så är det ju bara att - precis som på högskolan - se till att ha ett obligatoriskt seminarium. Men varför ska elever som redan har kunskapen sitta av tiden?

emmaw sa...

Jo, man kan få högsta betyg trots hög frånvaro, om man gör de moment som är obligatoriska. Jag kommer förmodligen att sätta två MVG i år där eleverna varit borta extremt mycket av olika anledningar. Men för att det ska fungera bör man tala om för läraren att man inte kommer att delta så mycket på lektionerna så att läraren kan förbereda uppgifter etc som eleven kan göra trots att hen inte är där. Det är t ex svårt att delta i ett grupparbete (och framför allt inte särskilt schysst mot de andra gruppmedlemmarna) om man är borta.
Den typiska skolkaren brukar inte var så noga med att meddela om/varför hen är borta och då blir det svårare. Jag varken kan eller bör utgå från att en elev som skolkar gör det pga att hen redan kan allting. Snarare brukar det vara tvärtom. En elev som skolkar missar oftast något/några obligatoriska moment och får i slutändan ett lägre betyg än vad hen hade fått annars.
För elever med svåra problem spelar förstås skolk inskrivet i betyget ingen roll, inte heller för de eleverna som redan kan allt. Men för dem som skolkar pga andra skäl, typ "jag orkar inte" eller "jag kollar hellre på tv" eller "jag jobbar istället" så tror jag att anteckning i terminsbetyg, eller i frånvaroprogrammet på nätet, KAN bli en väckarklocka, om elev och föräldrar börjar fundera över sambandet mellan frånvaron och mediokra eller dåliga betyg. Men jag tycker egentligen att frågan är yttepytteliten. Skolan har viktigare saker att tampas med.