torsdag 24 maj 2012

Om att identifiera sig.

Ibland blir jag lite mörkrädd när jag förstår vilka grupper jag tillhör. Som villaägare ska jag tydligen vara emot de höga räntorna (wtf?!), de orimliga skatterna och så ska jag älska rut och rot. De är mina bästisar. Jag ska skriva en bok som heter Rot och rut leker tittut.

Och som boende på landet utan fungerande kollektivtrafik ska jag tydligen rasa över de höga bensinpriserna. Sänk dem! Skit i miljön! Jag ska tycka att alla har rätt att köra så mycket bil de vill och jag ska definitivt inte inbilla mig att vi bilägare påverkar miljön.

Som engagerad i ett föräldrakooperativ ska jag också sjunga friskolans lov och tycka att statliga skolor är ungefär lika otäckt som en nazistinvasion. Jag ska tycka att valfrihet is the shit och att ingen som är satt i beroende till kommun eller stat är fri.

Det är så fascinerande när man stöter på dessa åsikter som alla inom en viss definierad grupp förväntas hålla med om. Hmm... eh... nej...?


2 kommentarer:

LisaM sa...

Fördomar och förutfattade meningar är rätt trista överhuvudtaget. Undrar varför det är så lätt att utgå från att "folk" är på ett visst sätt för att de i ett eller annat sammanhang tillhör en viss grupp.

presens sa...

Vi behöver fördomar för att kunna existera och sortera alla intryck. Det är klart att det är trist ibland, men det är ju inte fördomarna i sig som är farliga och irriterande, utan att folk inte inser att det är just fördomar, generaliseringar, och vägrar släppa taget om dem.

Men jag är likadan. Jag blir fortfarande förvånad när jag träffar på flator som inte är feminister, till exempel.