Jag brukar tänka att var och en skäms för sig själv (om det inte gäller någon mig närstående, för då skäms jag åt dem också), och därför låtit idiotiska kommentarer stå kvar. Jag har tänkt att det bättre att dra ut trollen i solen så att de spricker, bemöta dem, istället för att ignorera.
Men jag har ändrat mig. Det gör mig inte så mycket med några idiotkommentarer, ibland är de ganska roande, men det som stör mig är att ni känner er nödgade att besvara dem. Att ni försvarar mig. Missförstå mig rätt: jag blir väldigt tacksam och glad, så tack! Men jag vill att mina kommentarsfält ska vara trevliga eller till för diskussion eller liknande. Inte bemötande av troll. Ni är för bra för det.
Så från och med nu raderar jag såna kommentarer och därmed också svar på dem. Så låt bli att mata trollen, så slipper vi kanske mer idiotkommentarer. Om vi har tur!
(Sedan är det både lite läskigt och... smickrande? Det här att en människa jag träffade en gång för flera år sedan fortfarande är så pass intresserad av mig att han känner att han måste gå in här och kommentera nedsättande. Men men, så kan det tydligen vara. Oj, för ja. Det kanske jag inte nämnde? Det är ju inte så att man är automatiskt anonym bara för att man inte väljer ett namn.)
Jag skulle dessutom uppskatta väldigt mycket ifall ni tog er tid att välja ett namn när ni kommenterar. Det går att välja ett, vilket man vill, och om ni känner att ni någon gång vill kommentera något ännu mer anonymt kan ni ju ta något helt annat. Men som sagt: välj gärna ett namn. Det blir trevligare om jag vet på ett hum vilka som kommenterar.
6 kommentarer:
jag brukar inte försvara andra i kommentarsfält för det blir så lätt lite lynchmobbstämning då, samtidigt som den som blivit påhoppad oftast mkt väl kan försvara sig själv.
men att ignorera troll, alltså jag ser troll som en ypperlig möjlighet att få spy lite idisslad galla över ngn som förtjänat det. det är ju jättehärligt att få bete sig svinigt och komma med en massa påhopp tillbaka utan att behöva skämmas för det.
en gång hade jag ett troll, det slutade med att en tredje person blev asarg och trollet polisanmälde min blogg. det var roligt men alldeles för kortvarigt.
Jo, den aspekten har jag ju också tänkt på. Det är rätt skönt att få fräsa till ett jäkla mongo utan att behöva bry sig eftersom han började först. Men ändå. Nej. Det kan jag göra på andra ställen i såna fall.
Vad himla KUL det låter med din bloggdramatik förresten. Drama är förvisso alltid roligare om det drabbar någon annan. /tunnhudad
Ja ni har ju kvinnopartaj för gestaltterapin.
äh jag spelade mest tuff, jag blev skitskraj när jag hörde talas om polisanmälan, men det blev inget av den men nu tre år senare: SKITKUL!
Jag har också blivit hotad med polisanmälan. Höll på att skita på mig då, men nu är det ett kärt minne. :-)
Och precis, jag kan tillåta mig att vara konflikträdd här och låta hatet rasa där istället.
o vi är många som njuter av raseriet därborta.
Man tackar!
Skicka en kommentar