Vet inte om det är min dunderförkylning, hela det politiska kaoset med den bruna sörjan eller om jag åkt på magsjuka ovanpå att vara sjuk i förkylning. Så pass värdelöst ändå.
Jag vill bara gråta över det politiska läget. Efter det senaste halvåret som har sugit så fruktansvärt på alla nivåer vet jag inte hur jag hade orkat om jag hade behövt jobba med en valrörelse till. Nu måste jag inte det, så jag är tacksam. Så länge jag inte blir magsjuk.
Nu vill jag tröstshoppa men har inte pengar till nåt annat än väldigt få julklappar så inte ens det kan jag göra. Well, Gilmore Girls it is då. Universallösningen på världens deppigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar